Dagens fråga
Anonym
Hej fina du! Jag håller också på att hamna i den otroligt jobbiga sjukdomen, men är liksom rädd för hur min familj och släkt ska tycka och reagera. Hur var det för dig? Jag vill liksom inte ha en massa kommentarer av dom och sånt. Aja, tack på förhand, du är otroligt fin ska du veta! Kram!
Svar:
Hej! Om du vill bli sjuk, om du redan har lurats av sjukdomen - så är det självklart att du är rädd för hur alla ska reagera. Sjukdomem vill ju inte att man ska bli "påkommen". När min familj förstod och min släkt fick reda på att jag var sjuk så var det ju först och främst sorg dom kände. Ingen vill ju att någon ska vara sjuk, eller hur? Framför allt inte i en sådan sjukdom som kan ta död på en. Såklart dom inte tyckte sämre om mig som människa, eftersom jag som person kunde ju inte hjälpa att en sjukdom fick mig att svälta mig själv.
Om du inte vill bli sjukare än vad du är (nu vet jag dock inte hur sjuk du är, eftersom du säger att du håller på att hamna dit) så måste du söka hjälp. Måste. Även om det är hur jobbigt som helst att erkänna, att berätta - så förlorar du ingenting på det. Det är bättre att ta hjälp så tidigt som möjligt i sjukdomen. Dels för att det är enklare att hitta viljan att bli frisk och dels för att du inte kommer ha hunnit skada din kropp så mycket. För du vill verkligen inte hamna på botten, då man i princip kan se döden i ögonen. "Varför inte?" säger säkert fröken anorexia då. Jo, för att för eller senare kommer du hamna på sjukhus, eftersom ingen förälder, terapeut, sjuksköterska eller doktor kommer låta en tjej/kille svälta ihjäl sig. Hoppas du förstår att du är ute på djupt vatten och försöker att dra dig upp. Kram och ta hand om dig.
Postat av:Ellen
Hej! Jag vet ju att du går stylist på plus , jag ska snart välja inför gymnasiet och jag funderar starkt på det. Men jag undrar vad du tycker om linjen och skolan? Kram så länge finis!
Postat av:ragdis
En riktig kämpe, kämpa på ni andra det är värt det : ) ha det bra :)
